Fira

ÄNTLIGEN!
50 dagar!
Lycka är att vara blodfri.
YEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEES!
Detta ska firas imorn med dancehall dans med malin på dan (fickpluntan är med)!
Sen viiin på kvällen!
jävlar va skönt!

To good to be true

O jag tänkte idag när jag vakna "VA? inge blod?? första dagen utan att jag blödit dygnet runt på 49 dagar!!?? Kan det vara möjligt!?"....ehm..nej. Nu sitter jag här med blod och värk igen.

Nä men om man skulle ta o gå o hänga sig då?

49 härliga dagar. Ska aldrig mer klaga på en 4-5 dagars lingonvecka. Detta börjar bli vardag nu.

Nää, skrev jag om detdär? man behöver inte läsa om man inte vill.


<3




Vaaa ska jag göra imorn!??

Jooo! ÅKA TILL GÖTEBORG!! Va jag har längtat. Mitt andra hem, kan man säga så som stockholmare?=)
Har så många fina vänner där nere som jag saknar! O Imorn ska jag träffa BOLLEN! O hennes lillprins som inte gått så många steg på jorden ännu. Ska bli så himla kul o träffa dom! Gos, mys, gos, mys, gos! Lilla Felix, tant Tovebove ska lära dig allt bus hon kan!

Sen är Rebecka nere i gbg också, hur bra kan inte det bli nudå?! Jag saknar henne sååå himla mkt! SÅ himla mkt! Vi kan skratta så bra ihop:) Hon är en underbar människa, vacker, rolig, snäll, busig! Allt o lite till! <3



Tove o Becka på olearys, öööl! <3 :)


Man kan ändra på ödet

Men att ändå se att ödet hade blivit som det var tänkt från början får en att bli glad och ledsen på samma gång. Precis det hände för några minuter sen. En sak som jag och två av mina tjejkompisar som betyder mest, har diskuterat i många år. Den saken skulle ske, men jag valde att gå en annan väg. Även fast jag vet att det var rätt för mig, så blir jag ledsen av att det kunde blivit som vi sa från början. Det hade blivit så. Helt sjukt.


RSS 2.0